Fick ett besked idag som krossade min dröm totalt. Jag som jag tränat och längtat så sjukt mycket efter GMU utbildningen men det blev ingen. FAN. Uppriven, känns som jag har misslyckats. Vill bara skrika ut all min ilska. Så besviken på både mig själv och på försvarsmakten. Usch!
Men jag är ingen människa som ger upp. Finns inget som heter ge upp i min värld. Man kämpar vidare och det är precis det jag ska göra. Så efter min operation 22e okt så ska jag ge järnet för att friskna till så fort som möjligt, för att sedan kämpa med allt jag har tills nästa intagning i februari. Jag vill, jag kan och jag ska.