Oj jag har många grejer jag minns rejält, både gott och ont. Får helt enkelt välja ett.

Ett ögonblick som nog alltid kommer sitta inprintad i mitt minne och mitt inre är
 när jag och (vi kan kalla honom) D åkte ut till en sjö mitt i natten. Meningen var först att vi skulle bada men sen insåg vi att det var alldeles för kallt så istället sätter vi oss och tittar på alla stjärnor. Det var första gången jag insåg att stjärnhimlen är väldigt vacker, jag kände mig så lycklig. Det var en sån underbar vacker omgivning och just då var D allt för mig.

Vet inte riktigt varför just den stunden det ögonblicket har fasnat. Kanske för att det var ett sånt ögonblick man bara ser på film, inte tror man får uppleva. Det går liksom inte att beskriva känslan jag hade då.
Oh jag får fortfarande rysningar av att bara tänka på den kvällen i sommras.